BeautifulLife

Eats u up?
Eeeats u up!  

(Läs:
Sugs upp?
Suuugs upp!!)

Jag har, tror jag, kommit på den bästa förklaringen till vad Magaluf med all sin innebörd gjort med mig.
Och varför det är så svårt att släppa...
Eller förklaringen är nog mer riktad till att förklara hur det känns, alltså varför det hänger över mig hela tiden.
Förstår ni inte nu kommer jag aldrig kunna förklara det.

Tänk dig att du är 7 år. Du har gjort dig illa, det blöder, du måste ha ett plåster.
Du får ett plåster, ett Bamseplåster tom.
Magaluf är plåstret.
Såret har nu läkt, plåstret har blivit fult och smutsigt, men du vill inte ta av det.
Det är ett Bamseplåster!! Hallå! Vad ska du ta bort det för? Det gör ju dessutom ont.
Och vad ska du ha där i stället? Ingenting? Det går inte....
Ska du ta bort det vill du ju ha ett nytt på en gång... Eller hur? 
Får du inget nytt? Nehe, men då åker tamigfan inte det gamla av...

Det är coolt med Bamseplåster, dom är mycket snyggare och roligare än dom gamla vanliga, tråkiga i beiget.

Det kan vara en klockren och jättebra jämförelse eller så är den helt vrickad och jag tänker fel.
Jag har inte bestämt mig än.


Idag på jobbet förresten, för att övergå till nått helt annat, kom det fram en tönt-snubbe och frågade om jag hade en kompis som ville gifta sig med honom, han skulle betala 100.000:-
Ledsen tjejer, jag sa nej! =)

Ha!